Evighetens arkitekter

José Monteiro lyckades med det som ingen Montarion hade åstadkommit sedan de stora cyklernas början. Han förhandlade med universum självt.

Han vägrade bli kejsare, förhindrade verkligheternas sammansmältning och förstörde fröna till den artificiella intelligens som skulle ha utlöst Arvingarnas krig. För första gången var framtiden inte längre förutbestämd. Men friheten hade ett pris.

Enligt avtalet skulle hans mänskliga söner kallas till universums centrum när de fyllde tjugo. Gabriel och Daniel skulle få tillgång till de nio rådscivilisationernas samlade kunskap och sluta åldras biologiskt.

De skulle inte bli odödliga. De skulle varken bli sjuka eller åldras, men de kunde dö. De kunde bli mördade. Och ingen urtida lag skulle döma den art som bar ansvaret för deras död.

Deras uppdrag var att finna det som varken rådet, druiderna eller universum självt någonsin hade upptäckt: ett sätt att stabilisera alla universum utan att tvinga dem att smälta samman till en enda verklighet.

Tjugo år senare kommer kallelsen.

Sofia har förberett bröderna genom att undervisa dem i Spulves vetenskap, universums historia, strategi, filosofi och strid. De träder in i rådet som fria män. De behöver bara infinna sig en gång om året och får bygga sina egna liv. Men universumen är fortfarande sårade.

Förbindelserna mellan verkligheterna håller på att försvinna, och en dag kommer ingen förening, lösning eller uppoffring längre att kunna rädda dem.

I rådets arkiv upptäcker Gabriel och Daniel att svaret kanske ligger i en slutsats de drog redan som barn: en portal förflyttar egentligen inte en människa genom rummet. Den övertygar universum om att människan redan befinner sig på andra sidan.

Om det går att övertyga universum om att en människa hör hemma någon annanstans, kanske det också går att få miljontals universum att erkänna att de är delar av samma system, utan att förstöra dem eller smälta samman dem.

För att bevisa teorin måste bröderna överskrida gränser som ingen civilisation någonsin har passerat, utmana tillvarons grundläggande lagar och överleva dem som föredrar en välbekant lösning framför ett omöjligt hopp.

Men tiden som slutat påverka deras kroppar kommer att fortsätta ta ifrån dem människorna de älskar.

Och när Gabriel och Daniel börjar förespråka olika vägar för att rädda tillvaron upptäcker de att den största faran kanske inte finns i de döende universumen. Den kanske finns mellan dem själva.

José Monteiro bröt profetian. Nu måste hans söner visa att en framtid utan förutbestämt öde förtjänar att överleva.